Så var man här igen. Så väldigt blandade känslor kan man säga. Någonstans har jag antingen inte fattat det, eller accepterat det känns inte så hemst mycket. Men samtidigt är jag gråtfärdig i varje stund, av att bara vara...rörd. Så härligt att ha människor att komma hem till. Så underbart att lämna och hoppas på att komma tillbaka. Så fantastiskt att det är möjligt att färdas så fort över jorden att man inte hinner förstå.

Bloggen är inte slut. Finns massa bilder kvar att visa och berätta om.

Blev inte buss kl 9. Blev en konstig dag med regn och barhoppning, fast med mat på torget. Blev en dag av längtan och kärlek och undran och oroan och obeslutsamhet och missuppfattningar. Med viskningar och skvallrande, med tro och hopp, besvikelser och drömmar om framtiden, om så bara några timmar bort. Så som det blir efter en natt full av fest i en sprudlande stad någonstans långt borta i ett land där smakerna aldrig bleknar och musiken alltid spelas högt. Där dagen är strålande och natten kolsvart. Som det blir när man vaknar och allt är förändrat. Som en dag bara kan vara när man vet att det är den sista.
Hur som helst, tog bussen kl 12 på natten, som spenderades sovandes med min sovsäck mellan Oaxaca och Mexico City och sedan mellan Mex City och San Luis Potosi. Väl där åkte jag raka vägen till gallerian och åt chinamat och köpte salsa som souvenirer. Såg ett par skor som jag numera drömmer om istället. Drömmer även om oupptäckta lönnfack i resväskorna och luftlätta tequilaflaskor.

Imorse kom det lite nytt folk till hostelet. Tre killar och en tjej som har jobbat pa ett hotell har och nu reser runt lite i Mexico. De behovde guidning i stan och av nagon anledning blev jag deras guide... Sa hangde runt med detta helt galna gang tills de var sa trotta sa de atervande till hostelet och jag kunde fokusera pa att hitta vad jag gick ut for att kopa... Idag klippte jag mig och fick manikyr for 100 kr. Visserligen hade jag gjort manikyren battre sjalv, men jag har inga grejer med mig har och det var lite kul att ha gjort det. Men som sagt, aven om det gors mycket battre kan det inte vara vart priserna i Sverige iaf. Nu ska vi snart ga ut och leta upp en klubb som ger gratis salsalektioner. Imorgon blir det dock buss kl 9. Ciao!

Det ar nat med textilier, och da kanske speciellt 100% naturligt framstallda handvavda, vaxtfargade ullmattor fran Oaxaca, som far mig att vandra lite lattare pa stadens gator och da och da till och med bjuda pa ett leende. Jag skulle kunna karda ull tills faren tar slut och njuta av varje sekund om jag fick vila blicken pa den textilkonsten. Men sa skulle jag ju aldrig kunna tjana ihop till att faktiskt fa med mig en 10 000-kronorsmatta hem. Mamma? Jag tar med mig lite inspiration till dig och hoppas pa underverk.

Sa har jag da antligen landat pa ett hostel i Oaxaca. Pa vagen fick jag ju sett Campeche och Villahermosa ocksa. Campeche fint men regnigt, Villahermosa inte sa fint och regnigt. Fast sag ju bara omradet runt busshallplatsen och det ska kanske inte hallas ansvarig for hela staden. Sov hyfsat pa bussen, hade tva saten och sovsacken. Nya alsklingen! Har tappat bort nagra andra saker som jag holl mycket av: Min fina vintage-sjal med blommor och min cowboyhatt som jag fick av Jose Luis... Bada tankte jag innan det hande "Jag far bara inte glomma/tappa bort de har nagonstans". Suck! Aven tandborste och tandkram lever livet nagon annanstans an i min vaska. Men det gar ju iallafall att kopa nytt.
Pa busstationen traffade jag ett gang fransman sa vi gick till ett hostel ihop. Idag har jag tankt strosa runt i staden, utan regn, och titta pa allt fint, pa textil- och hantverksmuseum, pa folk och ata nagot gott. Imorgon hoppas jag att jag kan aka till en by dar de gor textilier. Pa lordag ar det marknadsdag och da hoppas jag fynda de sista souvenirerna innan det bar av till San Luis Potosi!

Eftersom jag undviker att ga uit sjalv efter morkrets inbrott i en okand stad, och jag verkar vara enda gasten pa hostellet sa har jag ratt trakigt. Tur att de har snabbt, billigt internet! Efter forra inlagget ville jag bara ga och lagga mig, men kl vara bara halv 7 sa... nej. Blev en liten tur till pa stan. Hittade Wal-Mart. Glomde forresten saga att formiddagen i Merida inneholl en pedikyr for 30 kr (!), sa nu har jag knallrosa tanaglar, matchar brannan perfekt!
Slar ihjal en timme till med att skriva om Baja California:
Efter Loreto tog vi nattbuss till Cabo San Lucas, staden pa anden av halvon, dar Atlanten och Kaliforniaviken mots. 
Har en kand klippformation som vi kollade in, samt ett antal kanda amerikaner (Madonna, Brad Pitt och ganget) som vi inte sag till. 

El Arco

Jag i baten


Sedan akte vi colectivo till grannstaden San Jose del Cabo och satt pa en terass och spelade kort i solen. Horde av en local att det ar har braddan brukar hanga. Sag honom inte dar heller. Men sag en restaurang dar han sades hade atit.

En hamn med fina, stora batar.

Fiskar i hamnen
Pa kvallen blev det utgang.

Valentin o hans Marguarita

Gringo med bat
Nasta dag: La Paz.

Efter en grymt harlig helg i Playa del Carmen akte jag tillslut till Merida igar, mandag. Fin stad, och riktigt bra hostel med pool! Hangde i poolen med nagra killar fran Oaxaca och tva tjejer fran Birmingham. Har ju tidigare skrivit att planer bara inte funkar i Mexico och har kommer en jamforelse...
Planen1: Tulum till ca tisdag eller onsdag. Tiden fordrivs pa stranden med bok. Sedan Merida.
Sa blev det: Tulum till fredag, strandhang med Lily, olhang med surfers och snorkling med skoldisar. Party i Playa del Carmen till mandag. Merida.
Planen2: Meridas centrum pa formiddagen, Hacienda pa eftermiddag och atervanda till centrum for att ta nattbussen 20 timmar till Oaxaca.
Sa blev det: Fanns bara direktbuss pa fredagar. Tog bussen direkt kl 13 till Campeche. Kopte biljett till Villahermosa till imorgon kl 9:45. Vidare till Oaxaca imorgon natt.
Planen3: Strosa runt nagra timmar och titta pa vackra Campeche.
Sa blev det: Osregn. God mat med genomvata byxor pa restaurang. Snart sangen, ar sa trott.

Traffade Dario och nagra andra tyskar i Tulum. Bodde tva natter pa stranden, sedan sa vi hej da pa busshallplatsen. sorgligt! hade tankt resa sjalv, men jag har haft sa himla kul sedan jag blev "sjalv" och traffat sa mycket folk att det kanns mer socialt an innan... men sjalvklart saknar jag Valentin, min latsaslillebror, och vara fragestunder, kortspelande och franska/svenska-traning. Bodde pa ett hostel i Tulum som ar det basta jag har sett. San himla go atmosfar. traffade massa gulliga, heta killar fran hela varlden, speciellt australien(!) och en san sot tjej fran London. Sista kvallen kande vi sa mycket for att festa, men det var valdigt lugnt i Tulum. Sa vi bestamde oss for att aka till Playa del Carmen over helgen och parta loss... Igar traffade vi aven en svensk tjej har som vi var ute och dansade med till kl 4... Snart ar det dags igen =) hade ju tankt att aka vidare, till Merida, men jag lyckas skjuta pa det hela tiden! Nu kanner jag mig sa hemma har att jag nog skulle kunna missa flyget utan att ens marka det. Kanske Merida imorgon, kanske inte... Living la vida loca!

Ok, jag vet att det var langesedan vi var dar och att det hade varit roligare att veta vad jag gor just nu. Ar ju lite vad bloggen ar till for. Men just nu har jag tid att sitta pa internetcafe och har dessutom bilderna fran Baja med mig. Alltsa, en av de basta dagarna nansin:

Anlande pa eftermiddagen, gillade staden direkt.

Hamnen

Strandpromenaden fran havet. Akte pa en battur.

Sahar brun och fin i hullet har jag blivit av hart arbete pa stranden och manga quesadillas... ooops visst ett sjolejon. Har inte riktigt fatt till hallningen an, men jobbar pa det.

Oouink oouink! Goingar

Och sa de har skonheterna... En grupp med narmare hundra delfiner simmade och hoppade med baten. Sa mycket battre att se fria djur ocksa an i bassanger...

Tyvarr simmade de for snabbt for att vi skulle kunna simma med dem, men det var underbart att se dem hoppa fram...

Lovely!
Sedan akte vi till en liten mysigt strand, som ju ser underbar ut pa ytan, men var annu mer fantastisk under!

Men hade ingen undervattenskamera med mig, sa forsokte ta bilder uppifran...



Vi snorklade runt en hog med stenar, jattenara stranden. Fanns massa fiskar, dessa och andra fiskar lite langre ut dar vi inte bottnade. Fina, stora, fargglada, fula, konstiga... manga!

en bild pa stranden igen... sedan var det dags att styra mot hamnen.

Gick runt i stan lite till, hittade ett mysigt juice-stalle dar en "señor" gjorde juice av allt mojligt. Vi drack juice fran sockerror, vilket var jattegott men valdigt sott saklart. Juice pa apelsin, ananas och selleri. Gott och nyttigt! Han gjorde aven en supernyttig "renande" juice med nopal (kaktus) och aloe vera och lite andra frukter. Smakade inte pa aloe vera men jag fick prova att liksom dra frukten over mitt ansikte, underbart svalkande efter en dag i baten! Sedan traffade vi "El Rey" (Kungen).

Gigantisk!

The place to be
Det var allt fran Loreto! Men inte illa va...? Nu nar jag ar ute och traffar massa folk som inte har rest lika mycket i Mexico som jag har sa ar det detta jag namner som mitt basta resmal. Jag hoppas verkligen att jag kan aka tillbaka. Med undervattenskamera!

Fixade skjuts till en strand lite längre söderut i bukten. Skulle betala 150 pesos, vilket vi tyckte redan det var rätt mycket, men hade ingen växel så det blev 200. Folk här har en dålig ovana att aldrig ha växel på sig, inte ens taxichaufförerna. Åkte med en kanadensare som påstod sig, på väldigt stapplande spanska, ha bott där under en längre tid. Vi kunde inte förstå hur det var möjligt att inte ha lärt sig mer spanska under den tiden. Men han var trevlig, och han hade ju faktiskt försökt skaffa sig lite erfarenhet om omvärlden genom att flytta. Kanadensare är i allmänhet väldigt trevliga, vi träffade ett antal under resan, och de försöker iallafall att prata lite spanska. Men amerikanarna. Helt otroligt. Det är ju inte deras fel att de är födda där de är, men det finns liksom ingen anledning att tro att alla språk uttalas som sitt egna. Och ja, jag vet att alla inte är likadana. Men de amerikanska turisterna i Mexico verkar faktiskt ha mycket gemensamt. Träffade senare under resan en kille från Nya Zeeland. Samma modersmål, men vilken skillnad i inställning! Jag tror inte för en sekund att jag inte har massa "svensk" accent, men jag kan iallafall till 100% säga att jag har försökt! Hur som helst... Hit kom vi:

Playa Requeson

Jag gillar deras skyltar här. Var för har vi inga med palmer på...? Buenaventura var en liten strand en bit från våran där det fanns en restaurang. Det fanns en affär som hade varit stängd länge, så vi var tvungna att äta på restaurangen. Långt att gå dock.

En liten sandtunga höll ihop ön med fastlandet.

Och där skulle vi naturligtvis slå upp våra pinnar.

Vada fick vi göra.... varje gång vi skulle nånstans. Blöta fötter, sand och sockar, så himla mysigt.

Hundarna som hörde till restaurangen gillade att fiska.

Världens lyckligaste hund. Rull rull i sanden!

Sedan liftade vi till Loreto med en familj. Hade önskat oss flaket på en pick-up, men man får inte vara kräsen!

Tur att det var molnigt iallafall!

Har laddat upp alla bilderna från Baja på mitt usb som jag tar med mig imorgon. Då bär det nämligen av till Yucatan, och jag hinner inte skriva allt om förra resan innan dess. Jag lovar att gå till ett internetcafé och fylla på bloggen om det regnar. HAHAHA regn. Så himla kul va.

ÄNTLIGEN har jag min dator. Och alla mina saker. Men de kommer tas ifrån mig redan imorgon kl 11 när José Luis kommer för att hämta dem. Jag ska lämna dem där under nästa resa och sedan bo hos honom tills jag åker hem. Så inatt blir det blogg och Ugly Betty.

Alltså, kl 8 på morgonen är väldigt tidigt om man bara sov mellan 5 och 6.

Busscentralen i San Luis Potosi.

Efter en lååång dag kom vi fram till Tijuana. För er som inte har läst tog vi buss 5 timmar till Monterrey, flyg 2½ timmar till Tijuana med ett gäng timmar och förflyttande därimellan.

Tijuana by night. Som sagt, lite som avenyn...

...bara lite mer av sånt här...

...och jag skulle gärna se fler randiga åsnor i Götet. Dock kanske med roligare arbetsuppgifter än denna....
Eftersom de bytte busschafför under natten och den nya inte kollade schemat, så åkte vi för långt.

Guerrero Negro. Inte jättehäftigt men väldigt... norra Mexico/södra USA. Stora bilar, pick-ups och dyra taxis.

Här stannade vi ju inte med mening. Skulle åkt till Bahia de Los Angeles, men så blev det inte och fortsatte söderut.

Såhär spännande var det att åka bussen 5 timmar till.

Inte ens franskt modemagasin hjälpte.



Ökenlandskapet är dock vackert på sitt sätt. Havet är Kaliforniagolfen, mer specifik Bahía de Concepción.

Hoppade av bussen vid denna stora bukt, vid playa El Coyote.

Vårt tält i en hydda. Här campade vi en natt.

Färgen värd lite dålig skärpa.... Anlände vid sex-tiden och hade tänkt svalka oss efter en stunds vandrande med all packning. Men det gick inte så bra, vattnet var varmare än luften speciellt när solen började gå ner.

På kayaktur. Lite läskigt!

Åkte till en lite strand på baksidan av en ö i bukten. Valentin är nöjd. Jag också, jag promenerar ju uppenbarligen i vattnet och tar kort =) Kristallklart och fullt med blå-gula zebraciklider, typ.

Lite molnigt. Bra tänkte vi, då bränner vi oss inte när vi paddlar. Men tror ni inte att det var mestadels mulet på stranden och soligt på "sjön"?

En skarpare bild av hur stranden verkligen såg ut. Lite skräpig, lite algig och ganska fort skuggig.

Men på morgonen, då var det sol! För soluppgången över bergen och havet var det värt att kliva upp vid 7-tiden. Eller det var iallafall värt att sätta sig upp i tältet, se ut genom myggnätet och konstatera att Valentin redan var uppe och tog kort. Somnade nöjt om.

Utsikten från tältet. Vi använde aldrig taket, utan hade det alltid såhär genomskinligt.

Backpackerlyx: pizza levererad på stranden

Mys mys!

Nä, nu får det väl ändå vara nog med bilder. För den här gången. Det här blev ju rätt långt.