Det ar nat med textilier, och da kanske speciellt 100% naturligt framstallda handvavda, vaxtfargade ullmattor fran Oaxaca, som far mig att vandra lite lattare pa stadens gator och da och da till och med bjuda pa ett leende. Jag skulle kunna karda ull tills faren tar slut och njuta av varje sekund om jag fick vila blicken pa den textilkonsten. Men sa skulle jag ju aldrig kunna tjana ihop till att faktiskt fa med mig en 10 000-kronorsmatta hem. Mamma? Jag tar med mig lite inspiration till dig och hoppas pa underverk.