Chichén Itzá
Tidigt morgonen därpå tog vi bussen till Chichen Itza. Det är en stor lämning från Mayaindianerna som är rätt så känd.
Det var en äckligt varm dag. Vi hade blivit varnade om hur mycket folk det skulle vara, så därför försökte vi komma iväg tidigt. Men vi somnade på bussen och åkte 5 km för långt... Det var iaf nästan inga andra där, allt i influensaRYKTETs spår.
Bollplan. Kaptenen i antingen det vinnande eller förlorande laget (härom tvistar de lärde) blev offrad till gudarna. Men det var en stor ära det, så ingen skada skedd...
Valentin kände ett behov efter större hatt och köpte en billigt av en desperat försäljare...
Vackert
Intressant, men mindre trevligt. På denna platån la de sina döda fiender för att avskräcka andra. Döskallar i långa rader...
Eftersom det inte var så mycket folk där så flöt allting på väldigt smidigt och vi var tillbaka i Valladolid vid lunchtid och hann se den staden också. Stoltheten är några cenotes, som kommer i nästa inlägg...
Den sista resan
Nu tar vi ett stort steg tillbaka i tiden, så ska jag berätta och visa lite bilder från Yucatán! Kommer själv knappt ihåg vart jag var, så det blir både en tidsresa och en känslomässig resa...
Den andra juni tog jag och Valentin flyget till Cancún. Det var svårt att ladda om, jag hade sovit i Valentins hus, på soffan och sällan haft en sekund för mig själv, vilket gjorde att åka iväg till party och att dela rum med Valentin kändes.... en aning onödigt. Men vi synkade ju överraskande bra när vi var ute och reste så det gick rätt snabbt över, och utbyttes mot pirr i magen över att åka till en av världens mest kända party- och turistorter.
Jag tränar brillorna, köpte dem på flygplatsen eftersom jag mosade de förra i ryggsäcken under resan innan.
Valentin läser om hur man är en bra pojkvän, och tycker att han gör allt rätt. (Och det verkar ju faktiskt gå väldigt bra för dem också<3 )
Väl framme i Cancún så var det inte så värst paradisaktigt. Vi hade ju sett bättre om man säger så... grå himmel och man såg aldrig havet för alla hotellen. Vi tog en lokalbuss till hotellarean för att kolla läget, men gick aldrig av utan fortsatte runt ändhållplatsen och tillbaks igen. Vi spanade efter coola hotell och spännande uteställen för kvällen.
Såhär ser det ut. Staden Cancún är inte samma som hotellarean. Det gör att staden faktiskt hade överraskande mycket mexikansk själ, och jag gillade det mer än jag hade trott. Antalet barer var det inget fel på, men antalet gäster. Det var sorgligt att se alla tomma barer och alla inkastare med desperation i blicken när man gick förbi. Detta var naturligtvis till viss del lågkonjunkturens fel, men allra mest influensan. Hade hört innan att många turister hade avbokat sina hotellbokningar och vi hade ju även sett tidigare att det saknades gäster på turistorterna. Jag var och är fortfarande så arg på Mexicos (f.d.) regering som har gjort så mot sitt land! Dock fick vi en rolig stund på Mr Frog eller vad det hette...
Först ett mat- och drinkstopp. 2 för 1 och inte samma smak ger... många drinkar. Här träffade vi även på Rachel från England som vi innan hade träffat i Creel, på helt andra sidan landet. Ok för backpacking-rutter men vad är oddsen...? Riktigt kul iaf!
Valentin med stora, goda drinkar på en nattklubb som säkert är jätteskoj när där är fler än en amerikansk skolklass.
Gillar meddelanden i taket! Efter ett tag fick vi ändå lust att gå vidare, det får man ju ibland. Vi gick skitlångt för att komma till ett barområde vi hade sett från bussen. Väl där var det öppet, men helt tomt och öde. Vi gick tillbaka. Det var stängt. Det sög!!! Ja snackade till mig nåt gratis käk från amerikaner innan vi hoppa på bussen tillbaks till centrum. Alldeles för... laddade för att sova försökte vi vara ute, men tillslut gick vi till hostelet och sov. Sjukt störande att en trevlig kväll avslutades så fort, och rent smärtsamt dagen efter.
Efter Cancún blev det till att åka båt ut till ön Isla Mujeres. Det var med höga förväntningar för jag hade sett paradiset framför mig. Fast har man liksom redan sett det i olika tappningar under de senaste månaderna är man svårimponerad. Detta var dock helt ok!!
Bara vanligt vatten!
Norra stranden. I like it!
Pacifico is the shit...
Efter stranden hyrde vi en golfbil och tog ett varv runt ön. Tog lagom lång tid och var himla skoj. Bland annat besökte vi ett sköldpaddsreservat eller vad det kan heta, och en park med lite apor och sånt.
Maxence
Jag gillar deras vägskyltar! Himlen ser dock lite oroande ut...
Men vackert är det ändå...
Jag saknar den hatten, och T-shirten, och fotlänken....
fossiler
Ser ni Frankrike? Inte jag heller... Men vi försökte iallafall. Sedan var det dags att lämna tillbaka golfbilen och ta båten tillbaka till fastlandet.