Äntligen är tentaperioden slut, och det är hela 9 nio dagar tills nästa kurser börjar så nu ska jag snart åka hem till Lindome och ha lite semester. Ska dock jobba kväll på Santa Maria, men det är ju vad jag gör på sommaren och då känns det som lov ändå. Underbart med tillskott till kassan. Har inte fått mitt csn-bidrag än! Fattar inte varför...

Trots att jag är ledig och har haft en väldigt mysig helg, och iaf antagligen klarade tenta ändå, så mår jag skit. Orka vara allergisk! Hoppas på god macka och varm choklad med Anna snart...

Fredags känns så längesedan. Fredag då jag fick landa hemma i köket hos min mamma och bara laga mat, äta och prata en hel eftermiddag. Fredag då jag bråkade med Mikael, mestadels ensam eller med hjälp av en vän, och bara en kort stund med honom närvarande. Jag antar att om jag ändå skulle låtsas vara hans flickvän på lördagen, ville jag utnyttja min rätt att bråka lite ;) Fredag som kom innan lördag, som kom innan söndag som redan har överskuggat alla andra dagar.

Vi hade ett samtal om köttfärssås och naivitet. Om att ha föreställningar och att bli så besviken när önskningar man inte ens visste att man närde inte slår in. Om att det finns lika många mammas köttfärssås som det finns mammor, och att man därför aldrig kan förvänta sig att få det som man alltid har haft, för att vi inte för alltid kan sitta i mammas kök. Vi ställer så höga - och konstiga - krav på varandra. Om vi vill att andra ska göra något för oss, kan vi inte förvänta oss att det ska bli som om vi hade gjort det själva.
Om ett så stort behov av bekräftelse att man själv gräver ut sitt hjärta för andra att ta emot. Man vill så gärna och så mycket. Ett bra sätt att glädjas är att ha saker att se fram emot. Men när man innerst inne vet att det man väntar på aldrig blir fullt så bra som man hoppats, och därför försöker att i förväg skriva poesi så att andra ska förstå och ta intryck, och göra det på "rätt" sätt, då kan aldrig verkligheten överträffa dikten. Kanske är det ett sätt att omedvetet pina sig själv. Ett straff för att man inte duger. Bara ett annat sätt att skära sig själv.
Jag bara önskar att det fanns ett lagom. Att motsatsen till att se sig hän totalt inte är att stänga av och inte våga tro. Inte våga vara glad och lycklig och på rosa moln. Inte varje dag kanske, men åt lite fler, lite mindre, saker i vardagen. Som att mamma fortfarande kan göra köttfärssås, som att man har vänner att bråka med som orkar säga emot så att man får en chans att ångra sig, och att vi fortfarande vet vilken dag det är idag, för det är ju i slutändan bara den vi kan göra något åt.

Okej, det där förra inlägget var nog rätt tråkigt. Så här kommer en sång!

Äntligen hemma, med makaroner och korv i magen. Underbart med mat på 3 minuter. När jag inte kunde plugga innan, så åkte jag ner till apoteket, sedan tillbaks till skolan och följde med Anna-Lena och åkte och hämtade hennes nya soffa. Först hade jag inte tänkt följa med för jag ville vara effektiv och faktiskt orka plugga idag, men det var tur att jag ändrade mig för det var ett rätt stort och tungt paket om man säger så... Men solen sken och det var kul med en liten utflykt. Sedan rullade jag ner till gymmet och körde ben, biceps, mage och trappan. Känns skitbra nu, kommer förhoppningsvis ha lite problem med att gå imorgon, som på den gamla goda tiden!

Hade föreläsning på förmiddagen. Därefter skulle jag käka lunch, träffa Sergio och lära mig spanska, träffa Helena som skulle hjälpa mig med mina knäppa Mexiko-papper. Och sedan plugga så länge jag orkade och gå och träna. Har längtat efter ikväll, så skönt med en kväll hemma. Men Sergio kom inte, vilket kanske mest var skönt för allt är så pinsamt, och jag fastnade med alla papper och mejl framför datorn till kl 14. Helena kom förbi och redde ut några frågetecken. Nu när jag väl skulle börja plugga märkte jag att jag hade glömt min miniräknare. Jag funderar på att gå och träna med en gång och sätta mig hemma sedan istället... suck.

Har iaf köpt tågbiljetter till helgen, ska bli skoj.

Jag glömmer ofta bort dig. Jag tänker så många tankar och jag borde få ur mig det, men ibland bli det för många. Så många att jag hellre skriker dem på de som minst förtjänar det istället för att skriva ner dem här hos dig. Min lille blogg. Så jag bär mig åt.

Idag har jag varit i skolan, först labb och sedan grupparbete. Sedan åkte jag till stallet och red ut. Det var fint, skönt så länge det är fint väder och inte regnar. Fast när vi åkte och hämtade hö hos en bonde 100 mil från stallet var det väldigt mörkt. Väldigt vinter -07.

Jag börjar få lite tenta-panik. Och varje dag jag inte gymmar kostar det där kortet pengar. 

Har tagit tag i min Mexiko-planering på allvar under veckan. Försökt börja fylla i alla blanketter, översätta kurstitlar, kolla om jag behöver visum, läsa broschyrer och ställa frågor till rätt personer m.m. Funderar på att kanske bo i familj iaf? Jag tror att jag skulle lära mig väldigt mycket och tänk att ha en familj på andra sidan jorden som man kan hälsa på. Synd att de bor så miljöovänligt till bara. Sedan så har jag ju velat bo i lägenhet för att kompisar ska kunna komma o hälsa på och bo hos mig. Men hur troligt är det egentligen att någon kommer, och jag kan ju inte bygga bo åt andra. Är ändå mycket billigare med hotell där än det är här. Jag vill sköta mig själv, inte ha en massa regler att följa, jag kommer ändå vara 23 år när jag är där. Ganska vuxen ändå. Men är det inte värt för att få uppleva kulturen på riktigt, få lagad mat varje dag, prata spanska en massa och leva billigt? Tänk vad jag skulle äga på Santa Maria när jag har ätit äkta mexikanskt i 150 dagar i rad!

Hemma i Borås igen efter en liten tripp till Lindome. Träffade pappa, tittade på fotboll, plockade svamp, fikade med kompis, tränade bandy, pluggade och åkte hem igen med Sofia. Så skönt att få skjuts.. och mycket roligare än att sitta på bussen! Ikväll ska jag bara vara hemma tror jag, funderar på att sy lite. Har tittat så mycket på tv på sistone jag är lite trött på det.

En annan sak jag är trött på är att slåss för miljön. Hålla på att slänga in det i varenda mening för att ingen annan verkar tänka på det så ofta som jag. Förstår inte var andra ha hållit hus de senaste åren. En vän frågade när det hände, när blev jag en sån miljö-snubbe? Jag blir arg bara jag tänker på det, det är så nedlåtande. Jag är ingen galen aktivist som slänger gatsten och släpper ut minkar. Men jag antar att det hände när jag lärde mig att leva utan bilen. För att jag inte hade något val, jag har ju ingen möjlighet att ha bil nu. Men samtidigt så har INGEN ett val i den här debatten. Det handlar inte om "eco-driving" eller om att stänga av TV:n på riktigt när man ska sova. Vi måste sluta vara så enormt beroende av bilen i vardagen. Argument för att förstöra miljön som inte håller:
1. Tåget är så dyrt. Ja, men för vem? Det är bara pengar, planera!
2. Tåget tar så lång tid. Återigen, planera in att faktiskt få ta det lugnt en stund. Njut av utsikten av vår vackra natur, så länge den finns kvar.
3. Bussen är alltid sen, det regnar, mina skor blir förstörda i slasket osv osv.

4. Kollektivtrafiken måste bli billigare. Det är den redan!
5. Jag orkar inte sopsortera, jag har så lite sopor ändå. Nej, vi slänger alla otroligt mycket mer än vi kan föreställa oss. Och det spelar roll.
6. Att ha på maskiner på stand-by handlar om typ 1000 kr om året. Många bäckar små!

Det finns miljoner fler exempel som: Köra halvfulla tvättmaskiner istället för att vänta tills man har mer smutstvätt, att tröttna på kläder och inte ge bort dem till second hand, slänga mat, inte panta burkar och flaskor, ta taxi hela tiden när man festar, slänga skräp ute, handla mer än man behöver bara för att man vill ha och har råd, tro att det värsta med bensin är att den är så dyr etc etc................. Men som sagt, jag är trött på det nu, det är därför jag skriver det här och hoppas att ni läser så att jag slipper säga emot nästa gång. Tänk själva!

Sen så ska jag inte påstå att jag inte trillar dit ibland. Jag är långt ifrån perfekt. Det är jätteskönt med bil, varmt, privat och lyxigt! Men låt det vara just det, en lyx. Och räkna dit flyget också. Superlyxigt, och ingen allmän rättighet. Och måste man åka bil, så se till att iaf vara fler än en i bilen... Tack för mig!