Sagt om samlag: "Det kan inte vara fyrverkerier och hallelujakörer varenda gång . Det kan vara en stilla njutning också, som en god ost eller en fotriktig sko. Eller som ett avsnitt av På Spåret."
Johan Glans, Sverige Pussas och Kramas avsnitt 4

Flygplanet bredvid oss på Landvetter, jag och pappa, tvättbjörn äter spagetti, hålet i bergen som James Bond hoppade igenom på skidor, och ravinen vi åkte i. Kolla pyttehålet vi kom ut igenom...

Detta var svårare än jag trodde. Tänkte så många saker jag skulle skriva i bloggen när jag svischade ner för backen. För att inte tala om alla tankar som kom till mig i mörkret när det var dags att sova. Alla känslor som bubblade och slet i mig har jag lyckats lägga ett lock över. När Sverige mötte mig fanns de fortfarande där, jag flög och drunknade om vartannat. Men i Borås lyckades inte det mesiga soldiset hålla mig varm längre och jag gick tillbaka till att vara lagom. Lite lagom glad, lagom duktig och alldeles lagom ledsen. Men när jag sökte efter Val d'Isere på facebook för att kanske få upp någon grupp för oss freaks, och fick upp 329 stycken, varav en hette "I used to call Val d'Isere home" smälte jag lite igen.

Att behöva rycka upp sig för att man har en jävla sammanfattning i Organisationslära att läsa kan ju knäcka vem som helst. Kanske gör jag en lista över det vackra i livet någon gång. Jag har den inom mig. Men jag bär på så många listor i mitt inre.

Vi skojade om att jag hade glömt min hjärna i Frankrike och måste åka tillbaka dit innan jag kunde börja plugga. Som fortsättning på ett internt skämt om en mobil på ett hotellrum som bara jag förstod. Det finns helt enkelt inte så många tvättbjörnar i världen som man kanske kan tro.

Nu ska jag skriva. Om kärlek. Att falla eller inte falla, eller att inte ramla fast ändå inte komma upp. Att bli förförd och förstummad och förbättra sig själv. Att bergen fångar och förälskar och om att vilja se en lavin på nära håll och ändå inte våga titta. Om att våga testa gränser, utmana sig själv, kasta sig ut och klara det. Om att bli upplyft och uppmuntrad och upptäckt. Om hur människor kan öppna en dörr till en annan värld och ge en glimt av hur livet skulle kunna vara. Om att åka långt för att komma varandra nära. Och att gröt kan vara så gott om man kokar till många. Att många kan vara så goda.

Sitter i lägenheten, TV:n är på för GP har slutat komma. Har ändå en veckas tidningsläsning att ta igen. Väntar på att jag ska cykla till skolan. Sammandrag av veckan kommer när jag har tid och lust att vara mer poetisk. Tänkte mest tacka för att ni har fortsatt titta in här trots att jag inte har skrivit någonting!

/Tvättbjörnen

Efter en massa strul på blogg.se har jag först nu kunnat börja blogga igen, men har ändå inte haft så mycket tid i helgen. Hade tenta i fredags som gick sådär. Inget att skryta om precis. Åkte till gbg och hängde med Tilda och Emelie hela eftermiddagen. Gick lite affärer och fikade. Gjorde upp lite festplaner. Mysigt! Köpte en body på Gina Tricot. På kvällen hade jag hemsk huvudvärk så satt bara hemma och kollade på Lets dance och åt popcorn. På lördagen hade jag tänkt sova  länge, ingen i huset som kunde slamra med bestick eller grannar som smäller i dörrar. Vaknade halv åtta och var pigg. Typiskt. Härligt att vara helt ledig och inte ha något att plugga, jag skulle bara se till att äta och ta mig in till stan till helst före kl 19. Det gick bra, startade kvällen i Linné med gamla killkompisar och sen gick vi vidare till en middag/fest nere i hamnen. Hur kul som helst! Riktigt bra kväll med gratis mat, vin och lättillgänglig bar. Jag tror att det var det som var nyckeln, inte att den var billig för det hade iaf inte jag någon tanke på! Så här kul var det:


Den som tittar noga ser en skeptisk Erik i bakgrunden.